Periodiseringsfond och expansionsfond är två sätt att skjuta upp skatten på en del av vinsten. En periodiseringsfond flyttar vinst framåt i upp till sex år och kan användas av både enskilda firmor och aktiebolag. En expansionsfond finns bara för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag, och gör att vinst som stannar i verksamheten beskattas med 20,6 procent, samma nivå som bolagsskatten.
Ingen av dem tar bort skatten. Den betalas när pengarna återförs, men då i ett år du själv kan välja, och ofta till en lägre skattesats än om allt hade beskattats på en gång.
Så fungerar en periodiseringsfond
Du gör ett avdrag i deklarationen för en avsättning till periodiseringsfond. Avdraget sänker årets beskattade vinst, och beloppet läggs tillbaka som intäkt ett senare år. Varje års avsättning blir en egen fond.
Enskild firma får sätta av högst 30 procent av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat. Det är i grunden resultatet före avsättningen, före avdraget för egenavgifter och före avsättning till expansionsfond. I NE-bilagan görs avsättningen i ruta R34 och räknas på beloppet i R33.
Aktiebolag får sätta av högst 25 procent av överskottet före avdraget. Bolaget får bara göra avdraget om motsvarande avsättning också görs i bokföringen.
En avsättning ska återföras senast det sjätte beskattningsåret efter avsättningsåret, och den äldsta fonden återförs först. En avsättning för 2026 ska alltså vara återförd senast i deklarationen för 2032. Du får återföra tidigare, helt eller delvis, och upphör verksamheten ska allt återföras direkt.
Schablonintäkten för aktiebolag
Ett aktiebolag som har periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång ska ta upp en schablonintäkt. Den räknas som statslåneräntan vid utgången av november året före, gånger summan av fonderna. Räntan räknas alltid som minst 0,5 procent.
Statslåneräntan den 30 november 2025 var 2,55 procent, och det är den som gäller för beskattningsår som går ut under 2026. Har bolaget 400 000 kronor i periodiseringsfonder vid årets ingång blir schablonintäkten 10 200 kronor, och skatten på den 2 101 kronor.
Schablonintäkten bokförs inte. Den läggs till som en skattemässig justering i bolagets inkomstdeklaration 2. Skatteregeln om schablonintäkt gäller juridiska personer, inte enskilda näringsidkare.
Det betyder att en periodiseringsfond i ett aktiebolag fungerar ungefär som ett lån från staten med låg ränta. Med dagens nivå på statslåneräntan är kostnaden liten jämfört med att kunna jämna ut resultatet mellan bra och svaga år.
Så fungerar en expansionsfond
Expansionsfonden ger enskilda näringsidkare samma möjlighet som aktieägare att låta vinsten stanna i verksamheten till en lägre skatt. Det belopp du sätter av får du dra av i näringsverksamheten, och i stället betalar du en särskild expansionsfondsskatt på 20,6 procent.
Hur mycket du får ha i expansionsfond styrs av kapitalunderlaget, som i grunden är tillgångarna minus skulderna i firman vid årets slut, med vissa justeringar. Fonden får vara högst 125,94 procent av kapitalunderlaget. Årets avsättning får heller inte vara större än det justerade positiva resultatet.
Avsättningen görs i deklarationen, inte i bokföringen. I NE-bilagan anges en ökning av expansionsfonden i ruta R36 och en minskning i R37.
Fonden ska återföras om du lägger ner verksamheten eller om kapitalunderlaget minskar så att det inte längre räcker till fondens storlek. Du kan också återföra frivilligt. Återfört belopp blir intäkt i näringsverksamheten och beskattas som annan vinst det året, och den expansionsfondsskatt du har betalat tidigare får du tillbaka.
Räknade exempel för 2026
Periodiseringsfond i enskild firma. Johanna driver en målerifirma och har ett justerat resultat på 500 000 kronor 2026. Hon får sätta av högst 150 000 kronor, 30 procent. Hon beskattas då för 350 000 kronor 2026, och de 150 000 kronorna kan hon återföra till exempel 2028, när hon planerar att arbeta deltid. Avsättningen minskar också underlaget för egenavgifter 2026, och återföringen ökar det det år den görs.
Periodiseringsfond i aktiebolag. Ett bolag har ett överskott på 800 000 kronor före avsättningen. Det får sätta av 200 000 kronor. Bolagsskatten blir 20,6 procent av 600 000 kronor, alltså 123 600 kronor i stället för 164 800 kronor. Skatten på 41 200 kronor skjuts upp tills fonden återförs.
Expansionsfond i enskild firma. Erik har ett kapitalunderlag på 300 000 kronor och ett överskott på 600 000 kronor. Expansionsfonden får som mest bli 377 820 kronor, 125,94 procent av kapitalunderlaget. Han sätter av 200 000 kronor och betalar 41 200 kronor i expansionsfondsskatt. Resterande 400 000 kronor beskattas som vanlig inkomst. Beloppen är påhittade för exemplen.
Vilken ska du välja?
| Periodiseringsfond | Expansionsfond | |
|---|---|---|
| Vem | Enskild firma, handelsbolagsdelägare, aktiebolag | Enskild firma och fysiska delägare i handelsbolag |
| Hur mycket | 30 % (enskild firma) eller 25 % (aktiebolag) | Upp till 125,94 % av kapitalunderlaget |
| Skatt vid avsättning | Ingen | Expansionsfondsskatt 20,6 % |
| Hur länge | Senast sjätte året efter | Så länge kapitalunderlaget räcker |
| Löpande kostnad | Schablonintäkt för aktiebolag | Ingen |
Periodiseringsfonden passar när du vill jämna ut ett bra år mot sämre år framåt. Expansionsfonden passar den som har en enskild firma med eget kapital i verksamheten och en vinst som ligger över skiktgränsen för statlig skatt, 643 000 kronor i beskattningsbar inkomst 2026. Många använder båda.
Har du en enskild firma och vill låta stora delar av vinsten stå kvar år efter år kan det också vara läge att jämföra med aktiebolag. Det går vi igenom i guiden om enskild firma eller aktiebolag.
När lönar det sig att låta en byrå sköta det?
Avsättningarna i sig är några rutor i deklarationen. Det svåra är att räkna ut hur mycket som lönar sig att sätta av, att beräkna kapitalunderlaget rätt och att hålla ordning på när varje fond ska återföras. Ett misstag med kapitalunderlaget kan tvinga fram en återföring du inte räknat med.
Därför tar många hjälp med det här i samband med bokslutet och deklarationen. En redovisningskonsult kan räkna på flera alternativ, till exempel hur egenavgifterna och den statliga skatten påverkas. Läs mer om egenavgifter och om hur fonderna förs in i NE-bilagan, eller beskriv din situation för byråer som arbetar med enskild firma.