Räkenskapsåret är den period som bokföringen avslutas för med ett bokslut. Enligt bokföringslagen ska det omfatta tolv kalendermånader. Enskilda firmor måste använda kalenderåret, medan aktiebolag, ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar får välja ett annat tolvmånadersår, ett så kallat brutet räkenskapsår.
Valet spelar större roll än det kan verka. Det är räkenskapsårets slut som avgör när bokslutet görs, när bolaget ska deklarera och när årsredovisningen ska vara hos Bolagsverket.
Vem måste ha kalenderår som räkenskapsår?
Fysiska personer ska alltid ha kalenderåret som räkenskapsår. Det betyder att en enskild firma alltid gör bokslut per 31 december. Samma sak gäller handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst, och vissa samfällighetsföreningar.
Alla andra företag får välja. Utöver kalenderåret finns elva brutna räkenskapsår att välja mellan, till exempel 1 maj–30 april eller 1 juli–30 juni. Ett vanligt räkenskapsår börjar den första dagen i en månad och omfattar tolv hela månader.
Företag i samma koncern ska ha samma räkenskapsår, och ett företag med flera verksamheter ska ha samma räkenskapsår för alla. För koncerner kan Skatteverket medge undantag om det finns synnerliga skäl.
Brutet räkenskapsår: när passar det?
Ett brutet räkenskapsår passar när verksamheten har säsonger. En skidbutik som säljer mest under vintern vill inte göra bokslut och inventera lagret mitt i högsäsongen, och en golfbana vill inte göra det i juli. Då är det bättre att låta räkenskapsåret sluta när det är lugnt och lagret är litet.
Det kan också passa när kunderna eller ägarna har ett annat räkenskapsår, eller när du helt enkelt vill ha bokslutsarbetet vid en annan tid än våren. Med kalenderår hamnar bokslut och deklaration alltid under första halvåret.
När du startar ett aktiebolag väljer du räkenskapsår fritt i bolagsordningen. Det är först när du senare vill byta som det krävs tillstånd i vissa fall, så det lönar sig att tänka efter vid starten.
Hur långt får det första räkenskapsåret vara?
När bokföringsskyldigheten börjar får det första räkenskapsåret vara kortare än tolv månader eller förlängas till högst arton månader. För ett aktiebolag räknas det första räkenskapsåret från den dag bolaget registreras hos Bolagsverket, oavsett när verksamheten kommer i gång.
Startar du en enskild firma efter 30 juni kan du välja att låta det första räkenskapsåret sluta 31 december samma år eller 31 december året därpå. Startar du till exempel i september 2026 kan första räkenskapsåret pågå till 31 december 2027, och då gör du ett bokslut och en NE-bilaga för hela perioden.
Ett förlängt första år ger en bokslutsrunda mindre. Nackdelen är att det dröjer längre innan du har ett bokslut att visa banker och andra, och för ett aktiebolag dröjer det också innan stämman kan besluta om utdelning.
Datum som styrs av räkenskapsåret
För aktiebolag och ekonomiska föreningar styr månaden då räkenskapsåret slutar när Inkomstdeklaration 2 ska vara inne. Så här ser Skatteverkets datum ut för räkenskapsår som slutar 2026, när deklarationen lämnas digitalt:
| Räkenskapsåret slutar | Deklarera senast |
|---|---|
| Januari–april 2026 | 1 december 2026 |
| Maj–juni 2026 | 15 januari 2027 |
| Juli–augusti 2026 | 1 april 2027 |
| September–december 2026 | 2 augusti 2027 |
Lämnas deklarationen på papper är sista dagen en månad tidigare. Mer om deklarationen finns i guiden om INK2.
Årsredovisningen ska ha kommit in till Bolagsverket inom sju månader från räkenskapsårets slut. Annars tar Bolagsverket ut en förseningsavgift, som för privata aktiebolag är 7 500 kronor, och fler avgifter om handlingarna fortfarande saknas. Ett bolag med räkenskapsår till 30 juni 2026 behöver alltså ha sin årsredovisning inne i slutet av januari 2027.
Bokföringslagen kräver också att årsbokslutet är färdigt så snart det kan ske och senast sex månader efter räkenskapsårets slut. Har bolaget årsmoms följer även momsdeklarationen räkenskapsåret.
Så lägger du om räkenskapsåret i ett aktiebolag
Räkenskapsåret står i bolagsordningen, så ett byte är en ändring av bolagsordningen. Skatteverket och Bolagsverket beskriver det som fyra steg, i den här ordningen:
- Bolagsstämman beslutar om ändrad bolagsordning med det nya räkenskapsåret.
- Skatteverket ger tillstånd, om det behövs. Ansökan görs skriftligt, till exempel på blanketten SKV 4826.
- Bolagsverket registrerar ändringen.
- Det nya räkenskapsåret börjar tillämpas.
Tillstånd behövs när du går från kalenderår till brutet år eller från ett brutet år till ett annat. Det behövs inte när du går från brutet år till kalenderår. För tillstånd krävs starka skäl som har tillkommit nyligen, till exempel säsongsvariationer eller en ändrad inriktning på verksamheten. Lägre skatt eller senare skattebetalning godtas inte som skäl, och upprepade byten godkänns normalt inte.
Omläggningsåret får vara kortare än tolv månader eller förlängas till högst arton. Beslutet måste fattas innan det löpande räkenskapsåret tar slut och kan inte göras retroaktivt. Ska året förkortas måste stämman besluta senast på den nya bokslutsdagen.
Anmälan till Bolagsverket ska göras genast. Vid en förkortning ska den ha kommit in senast en månad efter det förkortade årets slut, vid en förlängning senast en månad efter det gamla räkenskapsårets slut. Anmälan kostar en avgift, som står på Bolagsverkets webbplats.
Exempel: från kalenderår till 1 juli–30 juni
En sportbutik som drivs som aktiebolag har kalenderår men har numera sin högsäsong på vintern och vill ha bokslut 30 juni. Bolaget vill förlänga det löpande räkenskapsåret, som började 1 januari 2026, till 30 juni 2027, alltså arton månader.
Stämman måste då besluta om den nya bolagsordningen senast 31 december 2026. Anmälan ska ha kommit in till Bolagsverket senast 31 januari 2027, och bolaget behöver Skatteverkets tillstånd. Hinner tillståndet inte komma i tid skickar bolaget anmälan ändå och kompletterar med tillståndet efteråt. Därefter gäller räkenskapsår 1 juli–30 juni, och bokslutet görs varje sommar.
När lönar det sig att ta hjälp?
Att välja räkenskapsår vid starten är oftast enkelt. En omläggning har däremot fasta tidsgränser, och missar du en av dem går det inte att få det år du ville ha. En byrå som sköter bolagets bokslut och årsredovisning kan bedöma om skälen räcker för Skatteverket, skriva ansökan och se till att anmälan till Bolagsverket kommer in i tid. Läs mer om vad som gäller för aktiebolag eller om vilket regelverk bokslutet följer i guiden om K2 eller K3.