En kontoplan är listan över de konton du bokför på. Varje affärshändelse, som en försäljning, en hyra eller en lön, hamnar på minst två konton, och kontoplanen avgör vilka. Den gemensamma kontoplanen i Sverige heter BAS-kontoplanen. Den ges ut av BAS-intressenternas förening och uppdateras varje år.
Den här guiden förklarar hur BAS-kontoplanen är uppbyggd och vilka konton ett mindre företag använder mest. Själva kontoplanen, med alla konton och deras namn, laddar du ner gratis på bas.se. Den aktuella versionen är BAS 2026.
Vad är BAS-kontoplanen?
BAS-kontoplanen är en gemensam plan för hur affärshändelser ska sorteras i bokföringen. Den kan användas av företag och organisationer oavsett storlek, bransch och bolagsform, och den är anpassad till årsredovisningslagen och skattereglerna.
Det praktiska värdet ligger i kopplingen till bokslutet. Kontona är ordnade efter uppställningen av resultat- och balansräkningen i årsredovisningslagen, så att ett bokföringsprogram kan ta fram bokslutet direkt ur saldona. Samma struktur används för de standardiserade räkenskapsuppgifterna (SRU) till Skatteverket, alltså siffrorna som förs över till Inkomstdeklaration 2 eller NE-bilagan.
På bas.se finns flera varianter. BAS 2026 är den fullständiga planen för alla företag utom de som gör förenklat årsbokslut. För enskilda näringsidkare med förenklat årsbokslut finns en anpassad kontoplan för K1, och en ännu kortare version, K1 Mini, med ett konto per rad i bokslutet. Båda finns som PDF och Excel.
De åtta kontoklasserna
Den första siffran i ett kontonummer talar om vilken kontoklass kontot hör till. Klass 1 och 2 är balanskonton, som visar vad företaget äger och är skyldigt. Klass 3–8 är resultatkonton, som visar intäkter och kostnader under året.
- Klass 1: tillgångar, till exempel inventarier, kundfordringar och bankkonto.
- Klass 2: eget kapital och skulder, till exempel leverantörsskulder, moms och skatter.
- Klass 3: intäkter, framför allt försäljning.
- Klass 4: kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster.
- Klass 5 och 6: övriga externa kostnader, som lokalhyra, telefon, försäkringar och konsulter.
- Klass 7: personalkostnader och avskrivningar.
- Klass 8: finansiella poster som räntor, skatt på årets resultat och själva årets resultat.
Utöver de åtta finns klass 0 för kompletterande information och statistik och klass 9 för internredovisning. De ligger utanför den formella kontoplanen, och många företag använder i stället objekt som avdelning eller projekt för att följa upp delar av verksamheten.
Så läser du ett kontonummer
Varje konto har fyra siffror. Den första anger kontoklassen och de två första kontogruppen. BAS eget exempel är telefonkostnader:
- 6: kontoklassen Övriga externa rörelseutgifter och kostnader.
- 62: kontogruppen Tele och post.
- 6200: ett gruppkonto, som slutar på två nollor. Det används om du vill bokföra allt i gruppen på ett enda konto.
- 6210: ett huvudkonto, som slutar på en nolla.
- 6211 och 6212: underkonton, som slutar på 1–9, här fast telefoni och mobiltelefon.
Du behöver alltså inte använda alla konton. Ett litet företag kan bokföra all telefoni på 6200 eller 6210, medan ett större företag delar upp den på underkonton för att se vad varje del kostar. I den fullständiga planen är vissa konton märkta med #. De ska inte användas av företag som följer K2-reglerna, vilket du kan läsa mer om i guiden om K2 eller K3.
Vanliga konton i ett mindre företag
De här kontona från BAS 2026 räcker långt för ett tjänsteföretag. Kontonamnen är de som står i kontoplanen.
| Konto | Namn | Används till |
|---|---|---|
| 1220 | Inventarier, verktyg och installationer | Maskiner och inventarier som skrivs av |
| 1510 | Kundfordringar | Fakturor som kunden inte har betalat |
| 1930 | Företagskonto | Bankkontot |
| 2013 | Övriga egna uttag | Pengar du tar ut ur enskild firma |
| 2081 | Aktiekapital | Aktiebolagets aktiekapital |
| 2440 | Leverantörsskulder | Obetalda leverantörsfakturor |
| 2611 | Utgående moms på försäljning inom Sverige, 25 % | Momsen på din försäljning |
| 2641 | Debiterad ingående moms | Momsen på dina inköp |
| 2650 | Redovisningskonto för moms | Momsen som ska betalas eller fås tillbaka |
| 2710 | Personalskatt | Avdragen skatt på löner |
| 3001 | Försäljning inom Sverige, 25 % moms | Din försäljning, exklusive moms |
| 4010 | Inköp av handelsvaror i Sverige | Varor du köper in för att sälja |
| 5010 | Lokalhyra | Hyra för kontor eller lokal |
| 6071 / 6072 | Representation, avdragsgill / ej avdragsgill | Kundluncher och liknande |
| 6110 | Kontorsmateriel | Papper, pennor och liknande |
| 6570 | Bankkostnader | Avgifter till banken |
| 7210 | Löner till tjänstemän | Bruttolöner |
| 7510 | Arbetsgivaravgifter 31,42 % | Avgifterna på lönerna |
| 7832 | Avskrivningar på inventarier, verktyg och installationer | Årets avskrivning |
| 8999 | Årets resultat | Vinsten eller förlusten i bokslutet |
Exempel: så bokförs en faktura
Varje bokföring har en debetsida och en kreditsida som är lika stora. Tillgångar och kostnader ökar på debetsidan. Skulder, eget kapital och intäkter ökar på kreditsidan.
Säg att du fakturerar en kund 10 000 kronor plus 25 procent moms. När fakturan skickas bokför du den så här:
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| 1510 Kundfordringar | 12 500 | |
| 3001 Försäljning inom Sverige, 25 % moms | 10 000 | |
| 2611 Utgående moms, 25 % | 2 500 |
När kunden betalar flyttas beloppet från kundfordran till banken: 12 500 kronor i debet på 1930 och i kredit på 1510. Vid momsperiodens slut förs saldona på momskontona över till 2650, och det som står där är beloppet i fält 49 i momsdeklarationen.
Bokför du med kontantmetoden hoppar du över kundfordran under året och bokför försäljningen direkt mot 1930 när pengarna kommer in. Obetalda fakturor tas då med först i bokslutet. Skillnaden går vi igenom i guiden om kontantmetoden och fakturametoden.
Skapa din egen kontoplan
De flesta behöver inte bygga en kontoplan från grunden. Använder du ett bokföringsprogram finns oftast en BAS-plan förinlagd, och då väljer du bort det du inte använder. Det viktiga är att du bokför samma sorts händelse på samma konto hela tiden, så att året går att jämföra med förra året och bokslutet blir rätt.
Lägg till underkonton när du vill följa något särskilt, till exempel försäljning per tjänst. Byt däremot inte konton mitt i ett räkenskapsår om du kan undvika det. BAS ändras lite varje år, och ändringarna jämfört med föregående år publiceras på bas.se.
När lönar det sig att låta en byrå sköta bokföringen?
Att förstå kontoplanen är bra även om någon annan bokför åt dig, eftersom det är så du läser dina egna rapporter. Själva konteringen blir däremot svårare ju fler sorters händelser du har: löner, leasing, inventarier som ska skrivas av, inköp från utlandet eller representation som bara delvis är avdragsgill.
En bokföringsbyrå lägger upp kontoplanen och sköter konteringen löpande, och samma byrå kan också göra bokslutet. Byter du bokföringsprogram, till exempel till Fortnox, är det också ett bra tillfälle att låta någon gå igenom kontoplanen. Vill du veta vad det kostar finns en genomgång av priser på bokföring.